REBA IBIKUREBA

Reka guhangayikira imibanire y’abandi n’Imana.
Ahubwo hangayikira imibanire yawe n’Imana.

Reka gushaka kuba ushinzwe agakiza k’abandi.
Agakiza kabo kari hagati yabo n’Imana, ntabwo bikureba.

Reka kubeba iby’abandi, reba ibyawe.

N’ubona umuntu akora ikintu kitari cyo, musabire.
Ushobora kuvuga ko yasubiye inyuma mu kwizera, ariko ushobora kuba utazi ko yamaze kwihana.

Aho kubanenga uvuga uti:
“Imana izakwica!” cyangwa ngo “Imana izaguhana!”,
musabire.

Vuga uti:
«Data, bafashe.
Bayobore, ubagarukane mu nzira nziza. Komeza kwizera kwabo kandi ubiyegereze kurushaho.»

Bibiliya iravuga iti:
«Uri nde wowe ucira umugaragu w’abandi urubanza, kandi imbere ya Shebuja ari ho ahagarara cyangwa akaba ari ho agwa? Ariko azahagarara kuko Imana ari yo ibasha kumuhagarika.»
(Abaroma 14:4)

Nturi umucamanza wabo.
Imana ni yo mucamanza.

Inshingano yawe si ukugenzura agakiza ka buri muntu.
Inshingano yawe ni ukugendana n’Imana ubwawe, uyibereye umwizerwa.

Jya witwararika umwuka wawe.
Senga cyane. Jya ucira abandi imanza nke.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA
THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

RABA IBIKURABA

Reka kurazw’ishinga n’imigenderanire iri hagati y’abandi n’Imana.
Ahubwo niwitwararike imigenderanire yawe bwite n’Imana.

Reka kwigira umugenzuzi w’agakiza k’abandi.
Agakiza kabo kari hagati yabo n’Imana, wewe ntibikuraba.

Reka abantu, raba ivyawe.

Ni wabona umuntu ariko akora ikintu kitari co, umusengere.
Ushobora kuvuga ko yasubiye inyuma mu kwizera, ariko ntushobora kumenya ko kumbure yamaze kwihana no gusubira ku Mana.

Aho kumunegura uvuga uti:
«Imana izokwica!» canke «Imana izoguhana!»,
ahubwo umusengere.

Vuga uti:
«Data, mufashe. Muyobore umugarukane mu nzira nziza.
Komeza ukwizera kwiwe, kandi umwiyegereze kurushiriza.»

Bibiliya ivuga iti:
«Wewe uri nde uhinyura umushumba w’abandi? Kukw imbere ya shebuja ari ho ahagarara cank’ agatemba; mber’ ushime azohagarara, kuk’ Umwami wacu ashobora kumuhagarika.»
(Abaroma 14:4)

Nturi umucamanza w’abandi.
Imana ni yo mucamanza.

Inshingano yawe s’ukugenzura agakiza k’abandi.
Inshingano yawe ni ukugendana n’Imana ubwawe, kandi ukayibera umwizigirwa.

Niwitwararike ivyerekeye ubuzima bwawe bwo mu mpwemu.
Senga cane. Gabanya gucira abandi imanza.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA
THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

THIEF !

The Bible warns us that Satan is a thief.

Jesus said:
“The thief does not come, except so that he may steal and slaughter and destroy.”
John 10:10

A thief does not ask for permission to enter.
He looks for an open door or an easy way in.

Satan also looks for open doors or weak points through which he can enter our lives:

He uses division to steal our unity.
He uses anger to steal our peace.
He uses discouragement to steal our joy.
He takes advantage of negligence or distraction to destroy what we have built.
He also uses sin to separate us from God.

DO NOT SLEEP SPIRITUALLY!

Stay vigilant.
Remain alert.
Pray.
Guard your hearts.

Do not allow the enemy to find an entrance into our lives and steal what God has given us.

Everything God has entrusted to us deserves to be protected:
Our faith.
Our family.
Our peace.
Our unity.
Our calling.
Our testimony.

“Be sober and vigilant. For your adversary, the devil, is like a roaring lion, traveling around and seeking those whom he might devour.”
1 Peter 5:8

BE SOBER, BE VIGILANT !

PRAYER:
Lord, give us discernment to recognize the ways the enemy is seeking to enter our lives, and give us the wisdom to close those doors. Amen.

Shalom!

Apostle Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

AU VOLEUR !

La Bible nous avertit que Satan est un voleur.

Jésus dit:
«Le voleur ne vient que pour voler, égorger et détruire.»
Jean 10:10

Un voleur ne demande pas la permission d’entrer.
Il cherche une porte ouverte ou un endroit par lequel il peut s’introduire facilement.

Satan, lui aussi, cherche des portes ouvertes ou des points faibles par lesquels il peut s’introduire dans nos vies:

Il passe par les divisions pour nous voler notre unité.
Il passe par la colère pour nous voler notre paix.
Il passe par le découragement pour nous voler notre joie.
Il profite de la négligence ou de la distraction pour détruire ce que nous avons construit.
Il passe également par le péché pour nous éloigner de Dieu.

Ne dormons pas spirituellement!

Restons vigilants.
Demeurons sur nos gardes.
Prions.
Gardons nos cœurs.

Ne laissons pas l’ennemi trouver une porte d’entrée dans nos vies pour venir nous voler ce que Dieu nous a donné.

Tout ce que Dieu nous a confié mérite d’être protégé:
Notre foi.
Notre famille.
Notre paix.
Notre unité.
Notre appel.
Notre témoignage.

«Veillez, votre adversaire, le diable, rôde comme un lion rugissant, cherchant qui il dévorera.»
1 Pierre 5:8

VEILLEZ, VEILLEZ !

PRIÈRE:
Seigneur, donne-nous le discernement pour reconnaître les voies par lesquelles l’ennemi cherche à s’introduire dans nos vies, et accorde-nous la sagesse nécessaire pour les fermer. Amen.

Shalom !

Apôtre Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

UМUJURA!

Bibiliya ituburira ko Satani ari umujura.

Yesu yaravuze ati:
“Umujura ntazanwa n’ikindi keretse kwiba no kwica no kurimbura.”
Yohana 10:10

Umujura ntasaba uruhushya rwo kwinjira.
Ashaka umuryango ufunguye cyangwa aho ashobora guca byoroshye.

Satani na we ashaka imiryango ifunguye cyangwa aho abona ko byoroshye kwinjirira mu buzima bwacu:
Yinjirira mu makimbirane kugira ngo atwibe ubumwe.
Yinjirira mu burakari kugira ngo atwibe amahoro.
Yinjirira mu kwiheba kugira ngo atwibe ibyishimo.
Yinjirira mu kwirengagiza cyangwa kurangara, kugira ngo asenye ibyo twubatse.
Yinjirira no mu cyaha, kugira ngo adutandukanye n’Imana.

Ntitugasinzire mu buryo bw’umwuka!

Tube maso.
Twitonde.
Dukomeze kuba maso.
Dusenge.
Turinde imitima yacu.

Ntitureke umwanzi ngo abone aho yinjirira mu buzima bwacu, ngo aze kutwiba ibyo Imana yaduhaye.

Icyo ari cyo cyose Imana yatubikije dukwiye kukirinda:
Ukwizera kwacu.
Imiryango yacu.
Amahoro yacu.
Ubumwe bwacu.
Ihamagarwa ryacu.
Ubuhamya bwacu.

“Mube maso, kuko umurezi wanyu Satani azerera nk’intare yivuga ashaka uwo aconshomera.”
1 Petero 5:8

MUBE BASO, MUBE MASO !

ISENGESHO:
Mwami, duhe ubushishozi bwo kumenya aho umwanzi ashaka kwinjirira, kandi uduhe ubwenge bwo kuhugara. Amen.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

IGISUMA !

Bibiliya iratuburira ko Shetani ari igisuma.

Yesu yavuze ati:
«Igisuma ntikizanwa n’ikindi, atar’ukwiba, n’ukwica, n’ugutikiza.»
Yohana 10:10

Umusuma ntasaba uruhusha rwo kwinjira.
Arondera umuryango ufunguye canke aho amenera horoshe.

Shetani na we arondera imiryango yuguruye canke aho abona horoshe kumenera mu buzima bwacu:

Yinjirira mu macakubiri kugira atwibe ubumwe.
Yinjirira mw’ishavu kugira atwibe amahoro.
Yinjirira nu kwihebura kugira atwibe umunezero.
Yinjirira mu kwirengagiza canke mu gusamara kugira asambure ivyo twubatse.
Akinjirira no mu caha kugira adutandukanye n’Imana.

Ntitugoheke mu vy’impwemu!

Twame tugavye
Tugume turi maso.
Dusenge.
Turinde imitima yacu.

Ntitureke umwansi ngo aronke aho yinjirira mu buzima bwacu, ngo aze kutwiba ivyo Imana yaduhaye.

Ikintu cose Imana yatubikije dukwiye kukirinda:

Ukwizera kwacu.
Imiryango yacu.
Amahoro yacu.
Ubumwe bwacu.
Ihamagarwa ryacu.
Igishingantahe cacu.

«Mwame mugavye: umurezi wanyu, ari we wa Murwanizi, agendagenda nk’intambge yivuga, arondera uwo arotsa.»
1 Petero 5:8

MURAGABA, MURAGABA!

IGISABISHO:
Mwami, duhe ugutahura kugira tumenye aho umwansi arondera kwinjirira, kandi uduhe ubwenge bwo kuhugara. Amen.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

RESPECT THE APPOINTMENT

“See to it that you walk cautiously, not like the foolish, but like the wise: atoning for this age, because this is an evil time.”
(Ephesians 5:15–16)

Time is one of the most precious gifts God has given us.
Money that is lost can sometimes be recovered, and possessions can be replaced, but lost time never comes back.

When you make an appointment with someone, that person gives you a portion of their time. They organize their day, travel, wait, and sometimes give up other activities in order to keep the commitment made with you.
Never treat someone else’s time as if it has no value.

Arriving late without informing the other person, failing to show up for an appointment, or deliberately making a false appointment may seem like a small matter.
Yet it reveals something deeper: a lack of consideration for the person and for the time they have given you.

Jesus teaches us:
“Let your ‘Yes’ be ‘Yes,’ and your ‘No,’ ‘No.’”
(Matthew 5:37)

If you promise to come, do your best to be there on time.
If something unexpected prevents you from coming, let the person know.
If you already know that you cannot keep your commitment, be honest and say so.

Respecting an appointment is therefore not merely about being punctual.
It is about honoring your word, respecting others, and recognizing the value of their time.

Do not make someone wait unnecessarily. Do not make false appointments. Do not promise what you have no intention of keeping.

Your time is precious, but other people’s time is precious too.

May our “yes” truly be yes, and may our actions demonstrate faithfulness, integrity, and love toward others.

PRAYER:
Lord, teach me to respect other people’s time as I want them to respect mine. Give me the wisdom to keep my word, be punctual in my commitments, and be honest about my appointments. Amen.

Shalom.

Apostle Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

RESPECTE LE RENDEZ-VOUS

«Prenez donc garde de vous conduire avec circonspection, non comme des insensés, mais comme des sages ; rachetez le temps, car les jours sont mauvais.»
(Éphésiens 5:15-16)

Le temps est l’un des dons les plus précieux que Dieu nous accorde.
L’argent perdu peut parfois être retrouvé, les biens peuvent être remplacés, mais le temps perdu ne revient jamais.

Lorsque tu donnes rendez-vous à quelqu’un, cette personne met une partie de son temps à ta disposition. Elle organise sa journée, se déplace, attend et parfois renonce à d’autres activités pour respecter l’engagement pris avec toi. Ne considère donc jamais son temps comme sans valeur.

Arriver en retard sans prévenir, ne pas se présenter à un rendez-vous, ou donner volontairement un faux rendez-vous peut sembler être une petite chose. Pourtant, cela révèle quelque chose de plus profond: le manque de considération pour la personne et pour le temps qu’elle t’a consacré.

Jésus nous enseigne:
«Que votre parole soit oui, oui, non, non.»
(Matthieu 5:37)

Si tu promets de venir, fais tout ton possible pour être présent à l’heure.
Si un imprévu t’en empêche, préviens.
Si tu sais que tu ne pourras pas tenir ton engagement, sois honnête et dis-le.

Respecter un rendez-vous, ce n’est donc pas seulement être ponctuel. C’est honorer sa parole, respecter son prochain et reconnaître la valeur de son temps.

Ne fais pas attendre inutilement quelqu’un.
Ne donne pas de faux rendez-vous.
Ne promets pas ce que tu n’as pas l’intention de tenir.

Ton temps est précieux, mais le temps des autres l’est aussi.

Que notre «oui» soit réellement oui, et que notre comportement témoigne de notre fidélité et de notre amour envers les autres.

PRIÈRE:
Seigneur, apprends-moi à respecter le temps des autres comme je souhaite que les autres respectent le mien. Donne-moi la sagesse d’être fidèle à ma parole, ponctuel dans mes engagements et honnête dans mes rendez-vous. Amen.

Shalom.

Apôtre Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

UBAHA GAHUNDA

«Nuko mwirinde cyane uko mugenda mutagenda nk’abatagira ubwenge, ahubwo mugende nk’abanyabwenge, mucunguze uburyo umwete kuko iminsi ari mibi.»
(Abefeso 5:15–16)

Igihe ni kimwe mu mpano z’agaciro Imana yaduhaye. Amafaranga yatakaye ashobora kongera kuboneka, ibintu bikangizwa bigasimbuzwa ibindi, ariko igihe cyatakaye ntikigaruka.

Iyo mugiranye gahunda n’umuntu yo kubonana ku gihe runaka, uwo muntu aba yaguhaye igice cy’igihe cye. Arategura umunsi we, akagenda aho mwumvikanye, akagutegereza, kandi rimwe na rimwe akareka ibindi bikorwa kugira ngo yubahirize gahunda mwagiranye. Ntukigere ufata igihe cy’undi muntu nk’aho nta gaciro gifite.

Gutinda utabimenyesheje, kutagera ku gahunda mwagiranye, cyangwa gutanga nkana gahunda yo kubonana uzi neza ko utazayubahiriza, bishobora gusa n’ikintu gito. Ariko bigaragaza kutita ku wundi muntu no ku gihe yakugiriyeho.

Yesu aratwigisha ati:
«Ijambo ryanyu ribe ‘Yego, yego’; cyangwa ‘Oya, oya’.»
(Matayo 5:37)

Niba wavuze ko muzabonana, kora uko ushoboye ugereyo ku gihe. Niba hari ikikubuza, bimenyeshe uwo mwari mufitanye gahunda. Niba uzi ko udashobora kubahiriza gahunda, vuga ukuri hakiri kare.

Kubaha gahunda si ukuba ku gihe gusa. Ni ukubaha ijambo ryawe, kubaha mugenzi wawe no kumenya ko igihe cye gifite agaciro.

Ntugatume umuntu ategereza ubusa. Ntutange gahunda y’ibinyoma. Ntusezeranye ibyo udafite umugambi wo kubahiriza.

Igihe cyawe ni icy’agaciro, ariko n’igihe cy’abandi ni icy’agaciro.

Nimureke «Yego» yacu ibe Yego koko, kandi ibikorwa byacu bigaragaze ubudahemuka, ukuri no gukunda abandi.

ISENGESHO:
Mwami, nyigisha kubaha igihe cy’abandi nk’uko nanjye nifuza ko bubaha igihe cyanjye.
Mpa ubwenge bwo kubahiriza ijambo ryanjye, kugera ku gihe mu byo nateganyije no kuvugisha ukuri muri gahunda ngirana n’abandi. Amen.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA

THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD

HA AGACIRO UMWANYA

«Nuko mwirinde cane uburyo mugenda, mwoye kugenda nk’imburabgenge, ariko mugende nk’abanyabgenge, mugura uburyo mubugwiza, kukw imisi ari mibi.»
(Abanyefeso 5:15-16)

Umwanya ni kimwe mu vyiza vy’agaciro Imana yaduhaye. Amafaranga yatakaye yoshobora gusubira kuboneka, ibintu vyatakaye bikagurwa ukundi, ariko umwanya watakaye ntusubira kugaruka.

Iyo wumvikanye n’umuntu ko muzohura ku gihe kanaka, uwo muntu aba aguhaye igice c’umwanya wiwe.
Arategura umusi wiwe, akagenda aho mwumvikanye, akakurindira, kandi rimwe na rimwe agasiga ibindi bikorwa kugira yubahirize ivyo mwumvikanye. Ntukigere ufata umwanya w’uwundi muntu nk’aho ata gaciro ufise.

Guteba utabimenyesheje, kutitaba kw’isango wahanye n’abandi, canke gutanga n’ibigirankana isango ryo guhura n’abandi kandi uzi ko utazoza, bishobora gusa n’ikintu gitoya. Ariko birerekana ukuntu ufata uwundi muntu n’umwanya yakugabiye.

Yesu aratwigisha ati:
«Ijambo ryanyu ribe Ego, ego; Oya, oya.»
(Matayo 5:37)

Niwemera ko uzohura n’abandi, kora uko ushoboye ngo ushike ku gihe. Nimba hari ikikubuza, bimenyeshe uwo mwahanye isango. Nimba uzi ko udashobora gushitsa ivyo mwumvikanye, vuga ukuri.

Kubaha isango wahanye n’abandi, s’ukugira ku gihe gusa. N’ukwubaha ijambo ryawe, kwubaha uwundi muntu no kwemera ko umwanya wiwe ufise agaciro.

Ntugategeke umuntu kurindira ubusa.
Ntutange amasezerano utazi ko uzoshitsa.
Ntutange rendez-vous y’ikinyoma.

Umwanya wawe ni uw’agaciro, ariko n’umwanya w’abandi ni uw’agaciro.

Niryo jambo ryacu «Ego» ribe Ego vy’ukuri, kandi ibikorwa vyacu vyerekane ubwizigirwa, ukuri n’urukundo dukunda abandi.

IGISABISHO:
Mwami, nyigisha kwubaha umwanya w’abandi nk’uko nifuza ko bubaha uwanje.
Mpa ubwenge bwo gushitsa ijambo ryanje, kuza ku gihe no kuvuga ukuri mu vyo nsezerana n’abandi. Amen.

Shalom.

Intumwa Dr. Jean-Claude SINDAYIGAYA
THE LION OF JUDAH MISSION IN THE WORLD